Nu i valtider har nätet mängder av fiffiga tester som svarar på vilket parti som är bäst för mej. Det är inte bara de stora drakarna som DN, SvD och SVT utan en rad intresseorganisationer som erbjuder testerna. Igår fick jag kaffet i vrångstrupen när jag prövade Sveriges Förenade Studentkårers valenkät om ”Vilket parti har bäst studentpolitik?” I normalfallet belyser enkäterna värderingar och visioner. Men i SFS-enkäten handlar det mesta om pengar där man får ta ställning till påståenden av typen ”Studiemedlet måste höjas med minst 625 kr per månad” och ”Kvaliteten i grundutbildningen måste säkras med 5 miljarder”.
Sånt svarar väl praktiskt taget varje student ja på. Då hamnar man ofrånkomligen på något parti i opposition eller som är långt utanför Riksdagen. Själv blev jag Piratpartist för att i ett nytt försök bli Feministinitiativare. Det var stört omöjligt att svara så att jag blev t ex moderat eller folkpartist trots att de partierna har ökad kvalitet i den högre utbildningen högt på sina dagordningar.
Det är förstås välkommet att alla partier vill spendera mer på studenterna. Mycket är förstås rena valfläsket – ju längre från makten man sitter desto mer miljarder fläskar man i med. Det finns ju tusen ursäkter för att man senare inte kan infria löften om man senare hamnar vid makten. En Östros skulle vara minst lika tuff mot sina utbildningspolitiker som en Borg. SFS-enkäten ger mig känslan av att man gått i sold hos ett av de politiska blocken. Det är bara att hoppas att den är resultatet av obetänksamhet.

”Äta sin halva hummer på Gondolen eller jobba deltid och få mer tid för barnen.” Enligt PM Nilsson som skriver i tidningen Stockholm City idag har vi ett val. Han hävdar att livspusslet är en bluff. Pusslet går inte att lägga. Det enda som finns är tuffa val. Provocerande resonemang kan tyckas. Speciellt för den som har svårt att få lönen från heltidsjobbet att räcka till det mest grundläggande. Och aldrig kan käka hummer. Men som heltidsarbetande akademiker och småbarnsförälder får krönikan mig att börja fundera. Vad håller jag på med? Med andra prioriteringar har jag råd att gå ner i arbetstid och hänga mer med mitt barn. Nu ska jag börja tänka över mina val (och får min man att göra det samma). Jag som faktiskt har den möjligheten.
27
Håll i hatten studenter – nu kör vi!
Kommentar | Skapat av Linda Egersten i Jusek, Utbildning
Är du en av dem som går och grubblar på hur det går till när man söker jobb? Undrar du över hur lång en ansökan ska vara? Och hur är det nu – ska du ha foto eller inte och är det för påfluget att ringa arbetsgivaren och fråga hur du ligger till i processen? Eller förresten kan du maila och fråga? Eller upplevs det för oseriöst? Kanske du också går och funderar på hur det är att vara ny på en arbetsplats? Vad gör man en hel dag egentligen? Och hur går en löneförhandling till? Nu behöver du inte grubbla och fundera längre utan har möjlighet att ställa dina frågor till en person som är ny i yrkeslivet. Över en lunch diskuterar ni saker ni själva tycker är intressanta och du får hjälp att lättare ta dig från examen ut i yrkeslivet.
Om det är dina studier och din karriär som är på tapeten så är det dags att boka in ett karriärsamtal med våra professionella karriärrådgivare. De ställer de knepiga frågorna och du får tänka till och lära känna dig själva bättre.
Höstens aktiviteter ligger ute och som vanligt är det först till kvarn som gäller då platserna är begränsade! Läs och anmäl dig på: jusek.se/aktiviteter
PS: Du vet väl att Jusek har startat verksamhet på två nya orter, Sundsvall och Karlstad? Redan den 1/9 kan ni träffa våra studentinformatörer på Fixarmässan respektive Välkomstmässan. Kom gärna förbi och bli medlem!
Välkommen tillbaka till vardagen och jobbet! Eller? Har du total ångest eller skuttar du ur sängen på morgonen? Du som skuttar upp och inte lider av den minsta lilla jobbångest kan sluta läsa här. Om du vill. Hoppas i vilket fall att ni som läser kan ha nytta av ett o annat råd på bloggen. Jag tänkte dela med mig av ett hopkok av ”förstahjälpentips” till er.
För det första, gör ditt bästa att mota bort alla eventuella negativa tankar och känslor om jobbet. Vänd på myntet och fokusera på det som är positivt istället. Det finns alltid för-och nackdelar med allt.
Mjukstart rekommenderas. Om du har möjlighet, se till att börja jobba i mitten av din första arbetsvecka, t ex. Eller planera in en ledig semesterdag inom en snar framtid. Unna dig en längre lunch eller extra fika med kollegor om du kan. Kasta dig inte in i ditt invanda arbetstempo du ade före semestern. Tänk på dig själv. Måste du verkligen tokstressa och hoppa över fikat eller pratstunden med kollegan?
Rannsaka dig själv. Nu har du det optimala tillfället att ändra på gamla invanda mönster och rutiner på jobbet som du inte gillar! Fundera över vad du helst vill ändra på och se till och gör det också. Det är nu, när du fått distans till din jobbvardag, som du har som störst chans att motivera dig själv till förändringar i positiv riktning. Välj ut den viktigaste ovanan och ta gärna en vän eller kollega till hjälp för att få förändringen till stånd.
Unna dig fortsatt semesterliv på fritiden. Dra ut på semesterkänslan så mycket du kan. Fortsätt med dina grillkvällar, ta en extra golfrunda eller eller umgås med dina vänner o familj så mycket det går. Kort sagt, få inte ett återfall i det gamla vardagsbeteendet från dag ett på jobbet. Om du inte själv vill, förstås.
Totalångest ändå??? Kanske tycker du att tipsen känns flåshurtiga och helt fel för dig? Att de inte hjälper ett dugg? I så fall är det dags att gå till botten med varför du känner som du gör. Kort och gott, analysera vad som är det egentliga felet. Är det din chef? Är du fel person på fel jobb? Vantrivs du med dina kollegor? Borde du göra något helt annat? I så fall, vad? Är du inne i en livskris? Etc. Och du. Se till att prata om dina tankar med någon du känner förtroende för. Att börja prata leder framåt, till en förändring. Kom ihåg det.
4
Jusek i Prideparaden 2010: Mod att gå framåt – kraft att förändra
Kommentar | Skapat av Lina Månsdotter i Arbetsliv, Arbetsmarknad, Arbetsmiljö, Jusek

I lördags deltog Jusek för första gången under egen banderoll i Stockholm Pride Parad. Vi var femton förtroendevalda, medlemmar och tjänstemän som gick under banderollen ”Mod att gå framåt – kraft att förändra”.
Det var en fantastisk upplevelse att se alla glada människor som samlats för att delta eller titta på paraden. Jag och en kollega hade även förmånen att delta vid några av de seminarier och debatter som anordnades under Pride i förra veckan. Det var intressant och lärorikt att lyssna på allt från debatt om normkritisk pedagogik i skolan och partiledarnas löften om förbättringar på lagstiftningsområdet (t.ex. att ta bort kravet på att transsexuella tvingas till sterilisering för att få genomgå behandling för ändrad könstillhörighet) till angelägen diskussion om svensk migrationspolitik. Starkast var nog upplevelsen av Pride Park där festivaldeltagarna samlades för underhållning av olika slag. Det var som att vara i en värld där heteronormen upplösts och människor fritt kunde ge uttryck för sin kärlek oavsett om denna kallas hetero-, homo- eller bisexuell och uttrycka sin könsidentitet utan att riskera att utsättas för nedsättande omdömen, diskriminering eller till och med brott. En sån värld vill jag leva i!
Vid en transpolitisk debatt lyftes frågan om hur vi ska kunna förändra attityderna mot transpersoner i samhället. En av politikerna svarade att lagstiftningen till viss del kan påverka folks attityder, men att det stora arbetet ligger på det civila samhället, bl.a. facket. Jag tror att han har rätt. Jusek som organisation har en viktig uppgift i hur vi bemöter varandra och medlemmarna, men också att i samverkan med arbetsgivare verka för ett öppnare arbetsklimat på arbetsmarknaden i stort. Låt oss verka för att det inte bara är på Pride som vi kan våga vara öppna med vår sexuella läggning och könsidentitet!
Lina Månsdotter – gästbloggare, ombudsman Jusek i Malmö och ansvarig för Juseks medverkan i Prideparaden

