Vem tror att Mustafa, Ajit och Jing kan slanta upp en halv miljon?

Per Henriksson

Alltfler utländska studenter har kommit till universiteten under senare år. Våra campus har fått en härlig och kreativ internationell miljö. Men nu tvärnitar utvecklingen.

Till hösten införs studieavgifter för studenter utanför EES-området. Det krassa argumentet har varit att det inte är rimligt att svenska skattebetalare ska stå för fiolerna för kinesiska och indiska studenter som efter examen åker hem och konkurrerar ut oss på den globaliserade marknaden. Sverige måste också  anpassa sig till alla andra EU-länder som successivt blivit snålare och snålare. Ligger väl en del i detta.

Nu har universiteten lagt ut sina prislistor. Lund tar exemelvis 270 000 kr för en treårig samhällsvetarutbildning. Ungefär lika mycket tillkommer i levnadskostnader. Det lär bli svårt att få studenter att slanta allt ur egen ficka för att komma till vårt perifera land med ett udda språk och bistert klimat. Ryktena säger att några stora universitet tycks inse detta och funderar nu på att öppna egna rekryteringskontor i Kina och andra länder. Men det lär behövas större insatser än så.

När förslaget om avgifter kom, var idén att man samtidigt skulle skapa en rejäl binge stipendier via Svenska Institutet för att bibehålla unviersitetens internationella prägel.  Det fick många, t ex Jusek, att acceptera tanken på avgifter. Vad har det då blivit av detta? -Jo, mellan 80 och 100 stipendier ska delas ut för nästa läsår. Snacka om tummetott! Valbara är hågade studenter från ett knippe afrikanska länder plus Bangladesh, Kambodja och Bolivia.

Det är inte bara synd och skam att det inte har blivit någon fjutt och volym i stipendietanken. Våra universitet kommer att bli tristare och många utbildningar och kurser kommer att få för få studenter för att kunna genomföras. Nånting för Björklund att bita i!