Fler, flashigare och flexiblare jobb i framtidens EU?

Hanna Berheim

Ambitionerna för EU:s framtida arbetsmarknad är minst sagt ambitiösa. Jobben ska inte bara bli fler, de ska också bli bättre och flexiblare.

För att undvika större ekonomiska kriser framöver vill EU samordna medlemsländernas ekonomiska politik mer. Inför 2012 års nationella budgetar kommer rekommendationer tas fram till respektive land.

Kommissionen tar fram tillväxtrapporter och föreslår ekonomiska prioriteringar för ett halvår åt gången, så kallade ekonomiska perioder. I onsdags presenterades en sådan rapport. Kommissionärerna passade då på att önska sig en rad förändringar av arbetsmarknaden: flexiblare arbetstider, längre öppettider i barnomsorgen, fler tidsbegränsade anställningar, lägre arbetsgivaravgifter, pensionsreformer och arbetslöshetsförsäkringar som ger större incitament att söka jobb. Ett lass morötter och piskor, med andra ord. Mer finns att läsa på Europaportalen.

Att arbetsmarknaden väger tungt för kommissionen är gamla nyheter. Enligt framtidsstrategin Europa 2020, som antogs förra vintern, ska EU bli smartare, mer hållbart och till för fler (fritt översatt). Detta ska uppnås genom nygamla projekt som Agenda for new skills and jobs. Tre av de fem mål som formulerats för att uppnå visionen är att:

  • tre av fyra i åldrarna 20-64 år ska arbeta
  • 3 procent av BNP ska investeras i forskning och utveckling
  • minst 40 procent av trettioåringarna ska ha akademisk examen

Ur ett svenskt perspektiv är kanske inte dessa målsättningar så mycket att yvas över. Relaterad statistik från SCB finns här, här och här.

Men den ökade samordningen av den ekonomiska politiken är väl ändå lite kontroversiell? Eller har vi kanske insett att vi faktiskt är en del av en union och att det som sker idag beslutades igår och lobbades för i förrgår? Hur som helst förundras jag ofta över hur frånvarande EU-frågorna ännu är i den svenska politiska debatten. Senast i onsdags.