Från gatorna i Kairo till ett campus i Puerto Rico

Robin Moberg

Våldet eskalerar på Kairos gator, stenar flyger och våg efter våg av missnöje stryker fram längs Nilens stränder. I tider då Nordafrika fyller i tidningarna tänkte jag göra en mindre internationell utblick. En del av världen som alldeles för ofta glöms bort eller ignoreras av svensk media är Västindien. Ibland kan vi läsa om katastrofer i Haiti men nästan aldrig om politiska rörelser eller studentprotester.

Korruption, ett ord med väldigt varierande innebörd beroende på vem du frågar. Jag tänker mig något i stil med att skaffa sig fördelar genom omoraliskt eller olagligt handlande, vilket betyda i princip vad som helst beroende på sammanhang. Låter det orimligt? Låt mig ge er två exempel som jag kan tycka rymmas inom ramen för definitionen. När politiker höjer en närståendes lön kan det definieras som omoraliskt och när mutor betalas ut är det rentav olagligt.

I högre utbildning är korruption vanligt förekommande. Mig veterligen är vi i Sverige hyfsat skonade ifrån korrution inom den akademiska världen. Det händer att doktorandtjänster utlyses för en viss sökande ska passa mallen perfekt och alla andra sökande har därmed inte en chans att få platsen och det kan uppfattas som korrupt, men i jämförelse med t.ex. situationen i det forna Sovjet ligger vi i lä. Ett exempel på hur systemet utnyttjas är när studenter tvingas köpa sin föreläsares litteratur, I Sverige ingår inte sällan föreläsarnas egen litteratur i kursplanen men det går sällan så här långt: ”Students are sometimes required to show their teacher that they have bought the textbook authored by the teacher (rather than using a borrowed book) from a store before they are allowed to take the final examination.”

När jag bodde och studerade i San Juan, Puerto Rico´s vackra huvudstad var det många som pratade med mig om hur korrupt utbildningssytemet var. Det var inte bara utbildningssystemet som var och är genomruttet utan det genomsyrar hela det Puertoricanska samhället. Själv erfor jag aldrig att systemet var korrupt, eller det gjorde jag säkert, men jag var bara inte medveten om att det var en del i den enormt utbredda korruptionen som var en del av ett fungerande utbildningssystem. Under den stilla ytan kokade det, många av mina vänner var oerhört missnöjda. Slagord stod skrivna på väggarna, Che Guevara fanns avbildad vid ingången till campus och en revolutionär känsla ruvade dolt hos alla som befann sig på campus. Det var bara en tidsfråga innan studenterna fått nog.

När väl beskeddet kom om att studieavgifterna skulle skjutas i höjden och stora besparingar skulle genomföras var måttet rågat. Studenterna hade fått nog. Den 21 april förra året startades ockupationen av campus i Río Piedras. Fernando Espinal, f.d ordförande för studentrådet motiverade ockupationen med orden: “We understand this is social marginalization and discrimination against the people with less resources”. Missnöjet bottnar också i relationen med USA som är långt ifrån okomplicerad. Jag tänker inte gå in på alla detaljer i hur Puerto Rico styrs utan nöjer mig med att konstatera att hatet mot USA är utbrett. Det blev inte bättre av att institutionen för ”Hispanic Studies” var en av institutioneran som drabbades hårdast av nedskärningarna. Så här uttryckte sig Maritza Stanchich om nedskärningen: ”heightened fears that the university–a cornerstone of Puerto Rico’s national patrimony–is being dismantled.” Det finns med andra ord en nationell prägel i upproret mot nedskärningarna. Strävan efter nationell självständighet är inte ett nytt inslag i Puerto Rico. Redan på 50-talet genomfördes ett flertal terroristattackar, en av attackerna var direkt riktad mot president Truman.

Det är inte heller första gången Puertoricanska studenter höjer sina röster för att protestera mot orättvisor. Den 4:e mars 1970 sköts den då 21-åriga Antonia Martínez till döds på samma campus som idag ockuperas av studenter. Hennes minne hedras idag av att hon finns avbildad på institutionen för humaniora. Våldet har under lång tid varit en del av det Puertoricanska samhället, något som jag själv fick uppleva när jag såg en ung man bli brutalt avrättad med 6 skott utanför min studentlägenhet precis utanför campus.

Inte helt osökt vandrar mina tankar från Puerto Rico och mina erfarenheter därifrån till det som idag händer i Egypten. Jag vill inte spå i framtiden men av det jag hör från Puerto Rico har missnöjet med makthavarna aldrig varit så stort som det är idag.