En eftersatt högskola i behov av satsningar

Camilla Björkman

80 procent av studietiden då du får klara dig själv. Det är verkligheten för Juseks studerandemedlemmar. Många studenter har mindre än åtta timmar undervisning i veckan. Det är inte hållbart. Bristen på resurser inom högskolan blir tydlig vid en jämförelse med Yrkeshögskolan. Det skriver Louise Adelborg, Juseks VD om i GP idag.

Jusek konstaterar i en rapport att yrkeshögskolans anordnare inom till exempel ekonomi och juridik får omkring 30 procent mer resurser än landets högskolor och universitet. Därför får en blivande redovisningsekonom på yrkeshögskolan minst dubbelt så mycket undervisning som en blivande ekonom på högskolan. Yrkeshögskolan erbjuder till exempel en tvåårig utbildning till juristassistent. En vanlig vecka får studenterna enligt utbildningsanordnarna mellan 15-20 timmars undervisning. Det skapar goda förutsättningar för kvalitet.

Men varför gnälla om att anordnare inom yrkeshögskolan får mer resurser? Nej, det är ju inte det vi gör. Det är ju bra att det satsas på utbildning. Vi vill istället med jämförelsen visa på den resursbrist som länge varit inom högskolan framför inom samhällsvetenskap och humaniora, som idag får minst resurser. Resursbristen leder bland annat till att studenterna inte erbjuds tillräcklig lärarledd tid, vilket påverkar utbildningskvaliteten.

Myndigheten för yrkeshögskola bestämmer själva hur mycket anordnarna ska få i resurser per student. De skrattar åt de ynka timmarna som högskolestudenterna får i undervisning. Jag tror inte ens att de skulle godkänna en utbildning med så lite undervisning. Det är bra att sätta ribban högre.

Systemet som styr fördelning av resurser till högskolor och universitet har kritiserats för att vara orättvist och ge olika mycket pengar för liknande typer av studier. Till exempel ger utbildningar inom nationalekonomi och statistik den lägsta ersättningsnivån medan kurser i matematik får mer än dubbelt så mycket resurser. Visst är det ett kostigt system? Det borde ju inte vara vilket utbildningsområde ämnet tillhör som ska styra. Systemet borde istället kopplas till undervisningsmetoder, praktiska inslag, laborationer, individuell handledning och användning av speciell utrustning och så vidare. Denna modell föreslogs i en utredning för några år sedan. Än har inget hänt.

Vi fortsätter arbetet med att få politikerna att inser att urholkningen av resurser inom högskolan inte kan fortsätta. Läs mer på jagvillhaundervisning.nu.