Statistik dör sotdöden

Hanna Berheim

Är statistik som samhällsvetenskapligt ämne på väg att försvinna i Sverige? Boven i dramat är ekonomiska incitament som får styra den akademiska utvecklingen. Kan regeringen verkligen försvara detta?

När Högskoleverket senast utvärderade statistikämnet 2005, konstaterade man att en av de viktigaste strategiska frågorna inför framtiden just dess organisatoriska hemvist. På svenska högskolor finns två snarlika ämnen: statistik och matematisk statistik. ”Denna uppdelning är utifrån ett internationellt perspektiv ovanlig och ger disciplinerna olika utbildningsersättningar för samma ämnesinnehåll.”

Olika ersättning för samma innehåll. Jag kan inte räkna gångerna vi har påpekat det orimliga i det för ansvariga politiker. Samhällsvetenskapliga utbildningar får idag inte ens hälften så mycket som till exempel naturvetenskapliga. Det är ju inte svårt att lista ut vad det kan leda till.

”Den lägre tilldelningen av medel som ges i och med ämnets klassning till samhällvetenskaplig fakultet, leder till en stor nackdel. De nödvändiga laborativa momenten i mindre undervisningsgrupper, som är kostnadskrävande, får delvis stå tillbaka vilket försvårar studenternas inlärning. En konsekvens av detta är att ämnet ofta uppfattas som svårt av studenterna och mycket få av dem går vidare till högre studier i statistik.”

För de flesta utbildningar är det bara att rätta munnen efter matsäcken. Men ämnen som ligger i gränslandet kan faktiskt välja. Det gäller till exempel informatik och data- och systemvetenskap, som ofta samarbetar nära med tekniska och naturvetenskapliga institutioner, och det gäller statistik. Idag har Högskoleverket publicerat sin uppföljning av utvärderingen. Många förändringar har ägt rum – organisatoriska och därmed enorma ekonomiska förändringar. På flera lärosäten har ämnet flyttats. Ett exempel:

”Vid Lunds universitet har ämnet sedan 1 januari 2010 erhållit naturvetenskaplig utbildningsersättning vilket inneburit att man kunnat genomföra en rad satsningar: lärarkåren har förstärkts, minskade undervisningsgrupper på lägre nivåer och ny datorutrustning för lärare och studenter.”

Det är svårt att klandra lärosäten som gör så. Om jag själv skulle undervisa i eller studera statistik skulle jag jubla. Mer resurser så att kvaliteten kan höjas, fantastiskt! Jurister, ekonomer, personalvetare och andra samhällsvetare kan nog tyvärr bara titta på och fundera på hur deras utbildningar skulle kunna förbättras med fördubblade anslag.

Ekonomi är ett effektivt sätt att styra verksamhet. Just därför måste ekonomiska incitament stämma överens med vad man vill uppnå med verksamheten. De orimligt stora skillnaderna i ersättningsnivåer påverkar utbildningskvaliteten och hur akademiska discipliner utvecklas. Är det rimligt? Vad säger utbildningsminister Jan Björklund?

PS. Läs mer på www.jagvillhaundervisning.nu.