En fejkad slavauktion och institutionell rasism

Robin Moberg

Mitt förra blogginlägg avslutades med frågan: ”Min oro, min fundering, mitt bekymmer leder mig till att ställa frågan om rasism är en del av problemet?”. Så här i efterhand känns frågan mer befogad än någonsin. Jag skrev om hur jag misstänker att rasism är en av anledningarna till att internationella studenter som studerar i Sverige upplever att kontakten med omkringliggande samhället är bristfällig. I min iver över att bevisa något missade jag på sätt och vis det uppenbara, rasismen inom högskolan.

Under en fest med ”djungeltema” i Lund på Hallands nation tog sig rasismen uttryck i att några studenter sminkade sig själva svarta och hade rep runt halsen, de såldes under kvällen som slavar i en fejkad auktion. Jag måste erkänna att jag har svårt att sätta ord på hur smaklöst jag tycker att det inträffade är, mest av allt blir jag bara förbannad. Den oerhörda ignorans de utklädda studenterna uppvisar, den brist på respekt för andras känslor och det direkt kränkande tillvägagångssättet, allt gör mig riktigt förbannad.

Rasismen, den finns överallt, i mataffären, inom idrottsrörelsen och i högskolan. Det som inte borde göra mig förvånad men som gör det är den brist på förståelse för vad rasism är och hur det kan ta sig uttryck. Ett exempel är svaret som Elinor Lavesson, kurator på Hallands nation ger på frågan: ”På vilket sätt är det roligt? – Det kanske kan lätta på trycket. Jag är övertygad om att de inte ville driva med slaveriet. Men om det är så att människor har tagit illa vid sig av detta är det naturligtvis allvarligt. Jag ska prata med de inblandade. Det där med auktionen kan jag också tycka är beklagligt.” Vänta nu, här måste vi pausa. Ville inte studenterna driva med slaveriet? Vad var det då studenterna vill uppnå med sin aktion? Var studenterna bara ute efter att glida runt och få credd för sin slentrianrasism? Lavessons svar på frågan leder till så många fler frågor. När hon dessutom anser att momentet som innehöll en auktion är beklagligt … beklagligt? Det är en kriminell handling. I klass med om jag skulle glida fram till random person på gatan och skrika något väldigt kränkande, skulle Lavesson även beskriva det som beklagligt, eller blir det då rubricerat som sjukt kanske? Skulle Lavesson tycka att jag var komplett galen eller är det också bara beklagligt?

På det här sättet förminskas rasismen. Inlindat i Lavessons svar finns en angränsande acceptans till det som är beklagligt, ordvalet är avslöjande. Genom att vi inte tydligt markerar mot rasism i alla dess former kommer rasismen att fortleva. Internationella studenter kommer inte att uppleva att kontakten med det svenska samhället blir bättre och på studentikosa tillställningar på nationer kommer det att finnas rasistiska inslag. Så länge vi förminskar rasismens problem kommer vi inte ha att ha en inkluderande och välkomnande högskola. 

Doktor kosmos får avsluta inlägget.