En het skola och oväntade resultat

Robin Moberg

Skolan är het! Den glöder. Björklund lanserar ett förslag om att föra in skolk i betyget och oppositionen rasar. Lärarnas roll diskuteras, lärarlegitimation och resursfrågan har fått nytt liv. Skolan, ett ständigt politiskt slagträ som utnyttjas av regeringar och oppositioner på ett sätt som får mig att vilja gå i skolan igen, bara för att se ”hur det egentligen är”.  

Det finns både fördelar och nackdelar med att skolan diskuteras. Å ena sidan är det viktigt att kunskap står i centrum för samhällsbyggnad och tillväxt å andra sidan missbrukas skolan för att vinna politiska poäng, vilket är djupt beklagansvärt. Jag tycker dessutom att det är märkligt att det klagas så mycket på skolan på samma gång som det råder konsensus om att lärarnas status måste höjas. Det finns ingenting som underminerar och skapar en känsla av tveksamhet runt lärarna och lärarnas kompetens som när skolan, många gånger onyanserat, ifrågasätts.

Mitt i skoldebatten dyker en nyhet upp som jag inte riktigt var beredd på. Högskoleverket skriver följande om den första antagningsrundan till högskolan: Ett oväntat resultat är att det var enklare att bli antagen från grupp II — kompletteringsgruppen — vilket är tvärtemot regeringens intentioner. I relation till skoldebatten är det lite lustigt att att peka på att intentionerna inte alltid leder till väntade resultat. Ett mer väntat resultat, som är mycket beklagligt beskriver jag med följande citat: Ett förhållandevis stort antal sökande med utländska toppbetyg har inte antagits. När Sverige går miste om talanger, då blir jag bekymrad. Genom att kvotera bort internationella studenter befarar jag att vi sänker kvaliteten på utbildning och forskning.

Oavsett hur framtidens skola och högskola utformas hoppas jag på att debatten slipper landa i att partiföreträdare enbart eftersträvar att vinna politiska poäng. Det finns inget mer destruktivt för skolan, eleverna och lärarna än en dåligt underbyggd och ovetenskaplig debatt om utbildning.