Goda exempel på arbetsmarknadskopplingar

Hanna Berheim

Juseks arbetsmarknadsundersökningar brukar teckna en dyster bild av arbetsmarknadsanknytningen under studietiden. Vår senaste är tyvärr inget undantag. Det går dessutom åt fel håll. Färre studenter är nöjda med informationen om och kontakten med arbetsmarknaden, och allt färre gör praktik. Pernilla Jönsson har tidigare resonerat om det här på Jusekbloggen.

Förra veckan ordnade vi ett seminarium på temat ”Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv”. Ännu hellre än att klaga vill vi nämligen peka på goda exempel. De finns såklart många bra initiativ på svenska högskolor och universitet, men de är för få och osystematiska. 

Ett av de mer ambitiösa verkar vara Umeå universitet, som satsar stort på karriärplanering och arbetslivsanknytning. Allt ingår i deras så kallade Kompetensportfölj, som löper genom hela studietiden på ett tjugotal utbildningsprogram. Mats Reinhold, som är projektledare, presenterade verksamheten. Att det är något som intresserar är tydligt. Förutom att han överöstes med frågor från publiken, har många högskolor och universitet gjort studiebesök i Umeå. Konceptet har redan exporterats till Chalmers.

Men självklart är det inte bara högskolans uppgift att se till att steget mellan studier och arbetsliv fungerar. Att kunna informera studenter om hur arbetsmarknaden ser ut är en anledning till att Jusek sedan femtio år tillbaka gör undersökningar bland nyexaminerade. Men till syvende och sist är ansvaret individens. Det tror jag ingen egentligen tvivlar på – allra minst den student som står i begrepp att kasta sig ut i arbetslivet.

Ett sätt att själv få relevant arbetslivserfarenhet och kontakter under studietiden är att jobba extra. Sneglar vi mot Danmark har så länge någon kan minnas ”studentmedarbetare” varit ett självklart inslag i offentlig sektor och numera även hos privata arbetsgivare. Studenterna är anställda på deltid och får i regel kvalificerade arbetsuppgifter. Kollegor från vårt danska systerförbund Djøf berättade om detta inför en lika nyfiken som storörad publik (de talade danska). Djøf har 20 000 studerandemedlemmar, lika många som Jusek, och 8 av 10 av dem har så kallade studiejobs. Det är alltså ingen ovanlig företeelse. Såvida man inte jobbar för mycket går det inte ut över studierna. Tvärtom får studentmedarbetare högre betyg och slutför sina studier snabbare. Kanske beror det på vikten av att inse vad man faktiskt lär sig på universitetet och att det är motiverande att förstå hur kompetensen kan användas?

Vad händer då för dem som inte får ett jobb direkt efter examen? Även om det – glädjande nog – handlar om få personer, är det för Jusek en självklar utgångspunkt att individen bör få ett individuellt stöd. Ju längre tid som går, desto svårare är det att få ett jobb. Inte minst om man känner sig ensam och tappar självförtroendet. Vi oroas därför av signaler från våra medlemmar att det dröjer tills de får hjälp från Arbetsförmedlingen, se till exempel detta blogginlägg.

Bettina Kashefi, statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, var noga med att poängtera att arbetsmarknadspolitiken inte diskriminerar akademiker. Men helt övertygande var inte resonemanget om att tidiga åtgärder främst hör till svåra tider och grupper som står längst från arbetsmarknaden. En illvillig tolkning av detta bekräftar våra farhågor att en arbetsssökande akademiker kan räkna med stöttning från Arbetsförmedlingen först när han eller hon blivit långtidsarbetslös. Man kan ju önska mer samverkan också mellan departementen som ansvarar för utbildnings- respektive arbetsmarknadsfrågor… Men positivt är att vårt budskap enligt Kashefi i högsta grad har gått fram, att vi vill se fortsatta satsningar på individuella åtgärder som arbetspraktik och (bättre) jobbcoachning.

Deltagarna i den avslutande paneldebatten var rörande överens. Tobias Krantz, sedan ett par veckor på Svenskt Näringsliv, Juseks utvecklingschef Per Henriksson, Annie Johansson (C) och Mikaela Valtersson (MP) tryckte alla på behovet av ökade resurser, att högskolan måste bli bättre på arbetslivsanknytning och potentialen i det danska studentmedarbetarsystemet. Att företrädare för både arbetsgivare, arbetstagare och regerings- respektive oppositionsparti är så samstämmiga bådar gott för att vi verkligen ska få effektivare vägar mellan studier och arbetsliv!

Se också: debattartikel i Dagens Industri 2011-05-16 (än så länge bara i papperstidningen), och Almegabloggen om seminariet.