Jurister är väl inga grottmänniskor, eller?

Camilla Björkman

Läste en intervju i Jusektidningen med Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges Advokatsamfundet. Blev både förbryllad och upprörd. Kvinnor är enligt Anne mindre riskbenägna än män och förklaringen till det ligger i generna ”från den tiden då kvinnor inte behövde gå ut i skogen och jaga mammut utan hade till uppgift att vara kvar i grottan och ta hand om barnen”. Detta är enligt Anne en förklaring till att kvinnor inte når delägarpositionerna på byråerna. Hon säger i nästa andetag att hon inte tror att advokater ska kunna begränsa sin arbetsinsats till max 40 timmar i veckan. Vilket gammeldags synsätt!

Att endast en av tio delägare är kvinnor kan antagligen förklaras mer genom den kultur som råder inom branschen där arbete förväntas prioriteras framför familjen istället för att som Anne gör, hänvisa till stenåldern. Borde då inte Anne som är talesperson för Sveriges advokater istället arbeta för att förändra byråernas syn på medarbetarna och den kultur som sätter käppar i hjulet för ambitiösa män och kvinnor som vill kunna kombinera jobb och familj istället för att börja prata mammutar och grottmänniskor och lansera lösningen barnflicka? Jag efterfrågar en diskussion på högre nivå än så för att komma till rätta med problemen.