Hur många timmar har du lön idag?

Anna Rohlin Larsson

Kvinnor och män tjänar inte lika mycket. Det har sin grund i en hel massa förklaringar som olika branscher, utbildning, heltid eller deltid, you name it. Men att en löneskillnad kan betraktas som förklarad, betyder inte att den är berättigad. Det är viktigt att förklaringen inte blir en bortförklaring. Bakom de förklarade löneskillnaderna ligger i många fall strukturella ojämlikheter. Samtidigt ska man också komma ihåg att de löneskillnader som är oförklarade, inte per automatik är osakliga.

Idag ställer ett stort antal organisationer på SvD:s Brännpunkt sig frågan ”När ska vi få betalt för hela dagen?”. De kallar sig 15:51-rörelsen och belyser något som är oändligt viktigt. (Läs också DNs intervju med Gertrud Åström, initiativtagare till 15:51-rörelsen.). Män i Sverige tjänar 14,3 procent mer än kvinnorna. Det betyder att kvinnor som grupp, endast har betalt fram till klockan 15:51, medan männen har betalt till klockan 17.

Bland Juseks medlemmar tjänar också män och kvinnor olika mycket. År 2010 tjänade kvinnorna 85,7 procent av vad männen tjänade. När vi väger in bakgrundsfakta från Juseks lönestatistik avseende exempelvis sektor, deltidsarbete och utbildningsinriktning minskar de oförklarade löneskillnaderna till 4,2 procent. Löneskillnaderna minskar trendmässigt, men frågar du mig, så går det alldeles för långsamt. De viktigaste förklaringarna till löneskillnaderna mellan könen inom Jusek är att kvinnorna har kortare yrkeserfarenhet och att de i högre utsträckning arbetar på lägre befattningar än männen.

Att kvinnor som grupp bara har betalt för att arbeta till klockan 15:51 är naturligtvis förkastligt. I sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg att många människor arbetar betydligt många fler timmar än mellan 8 och 17 varje dag. Och att för en hel del av dessa personer, företrädesvis akademiker, är de timmar de lägger utöver normalveckan om 40 timmar obetalda. Skulle vi kunna få fram statistik över detta skulle det sannolikt kunna få två möjliga konsekvenser. Om vi antar att fler män än kvinnor har anställningar där övertid inte kompenseras, skulle löneskillnaderna mellan könen minska. Om vi istället skulle följa faktumet att fler kvinnor än män idag tar en akademisk examen, och att de därmed sannolikt skulle vara i majoritet bland de som inte får betalt för sin övertid, så skulle löneskillnaderna mellan könen öka ytterligare.

Oavsett om det är män eller kvinnor som står för störst andel obetalt arbete, är det lika illa. Män och kvinnors karriärer måste få ske på lika villkor.