Polisens framtid stavas civila utredare

Magnus Hedberg

Den som dristar sig till att googla orden ”kritik” och ”Polisen” möts av närmare tio miljoner träffar. Visst är det ett högst ovetenskapligt, och delvis orättvist, sätt att mäta. Likväl är det ett svårslaget myndighetsrekord.

Vittnesmålen om problemen inom Polisen har avlöst varandra. Kritiken kokar ofta ned till ineffektivitet och bristande utredningskvalitet. Rikspolisstyrelsen egna mätningar visar oroväckande resultat när det gäller uppklarade brott. Statistiken har inte sett så dålig ut sedan millenniets början. Den interna regeringspromemoria som refererats av media under hösten stryker under bilden. Trots mer pengar och fler poliser tycks problemen snarast ha ökat.

Det är hög tid att på allvar modernisera svensk polis genom att anställa fler civila utredare och samtidigt förstärka deras befogenheter. Av den oberoende granskning som skett – bland annat Riksrevisionens – vet vi att de civilanställda utredarna regelmässigt lyfts fram som goda exempel. Att arbeta integrerat mellan olika yrkesgrupper hör framtiden till. Vid Ekobrottsmyndigheten är själva konceptet att civilt anställda och poliser arbetar tillsammans i särskilda utredningsteam. Även inom Skattemyndigheten och Tullverket bidrar specialutbildade yrkeskategorier i den brottsutredande verksamheten.

Rättsliga hinder kvarstår för att låta civilanställda utföra vissa utredningsåtgärder inom Polisen. Nya karriärvägar kan underlättas genom att tillåta konkurrens på lika villkor i den brottsutredande verksamheten. Principen bör vara att alla brottsutredande åtgärder som inte omfattar våldsanvändning kan utföras av civila utredare.

Samhället blir gradvis mer komplext samtidigt som brottsligheten blir grövre och mer specialiserad. Polisen får inte bli ett skråväsende. All betänklig kompetens behöver mobiliseras för att förbättra möjligheterna att nå resultat i brottsbekämpningen. Det är också den bästa medicinen för att höja Polisens anseende hos uppdragsgivarna; allmänheten.

Magnus Hedberg