Studentmedarbetare är bra men låt individen komma i första hand

Studentsektionen

Steget ut i arbetslivet är för många studenter fortfarande stort. Bristen på arbetslivsanknytning genomsyrar många teoretiska utbildningar och den oklara kopplingen mellan teori och praktik gör att många studenter inte vet hur framtida arbetsuppgifter kan se ut. Dessutom saknar nyexaminerade ofta kontakter på arbetsmarknaden, varför steget ut blir ännu längre. Hur kan då denna övergång mellan studie- och arbetsliv minska? Jusek har sedan en tid tillbaka arbetat för studentmedarbetare, en modell som hämtats från Danmark. Under det senaste året har det skrivits spaltmeter om ämnet och det har debatterats flitigt från flera olika håll. Kortfattat innebär modellen med studentmedarbetare att en student från en teoretisk utbildning anställs 10-15 timmar per vecka för att utföra arbetsuppgifter som är relevanta för deras utbildning. Studenter får därmed chansen att tillgodogöra sig alla ovannämnda problem och samtidigt få betalt för det (till skillnad från vanlig praktiktjänst). Och det är framförallt frågan om lönen som varit omdebatterad.

Region Skåne, som gått i bräschen och anställt flera studentmedarbetare, har använt en lönemodell som innebär att studentmedarbetare går in med en låg, fast ingångslön. Att studentmedarbetare har lägre lön än andra anställda är självklart då de inte är färdigutbildade och (troligen) saknar tidigare erfarenhet. Däremot är det mer oroväckande att ingångslönen är fast. Studentmedarbetare måste ha samma rätt till individuell lönesättning och dessutom omfattas av samma kollektivavtalsrättsliga trygghet som andra arbetstagare. Studentmedarbetare får inte bli en anställningsform som ger arbetsgivaren en chans att anställa billig och slit-och-släng-vänlig arbetskraft. Därför är det också viktigt att minska undanträngningseffekterna detta skulle kunna medföra genom att reglera anställningsformen. Nyexaminerade ska inte behöva konkurrera mot studentmedarbetare på arbetsmarknaden.

Samtidigt är det viktigt att se över utbildningarna. Det får inte läggas för stort fokus på studentmedarbetarskap som väg till minskad friktion i övergången till arbetsliv. Det huvudsakliga ansvaret ligger på lärosätena och hur de sköter hanteringen av övergången till arbetsmarknaden för studenterna. Exempelvis kan möjligheten till praktik bli mycket bättre och de som studerar program på teoretiska utbildningar bör ha obligatorisk praktik. Möjligheten till anställning som studentmedarbetare vid sidan av studierna är viktig, men för att kunna skapa en omfattande påverkan krävs åtgärder som är riktade till alla. Det ena behöver ju dock inte utesluta det andra och alla åtgärder som ger positiv effekt är önskvärda. Såväl studentmedarbetarskap som praktik kan dessutom bidra till att förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

Att som student kunna kombinera en teoretisk utbildning med ett relevant extrajobb är en möjlighet som måste finnas. De positiva effekter detta ger för såväl student som arbetsgivare kan inte förbises. Samtidigt måste rättigheterna för studentmedarbetare tryggas, utan att för den delen medverka till negativa dynamiska effekter som gör det ofördelaktigt för arbetsgivare att anställa studentmedarbetare. Dock måste studentens intressen komma i första hand.

Nils Landén Helmbold, Jusek studerandesektions styrelse

Om Juseks Studerandesektionen
(
http://www.jusek.se/studerandesektionen) Alla studerandemedlemmar i Jusek tillhör studerandesektionen. Sektionen har nästan 20 000 medlemmar och är därmed den största inom Jusek. Sektionens leds av en styrelse med engagerade studenter som arbetar med frågor som är viktiga för studenterna inom Juseks utbildningsgrupper. Lokala styrelser bedrivs också ett lokalt arbete på studieorterna för att underlätta studenternas övergång från studier till yrkesliv. Det görs bland annat genom mentorskapsprojekt.