En flodhäst? Vem? Vad?

Peter Henriksson

Läser en bra bok just nu. En bok om chefskap, ledarskap, kollegialitet, gruppdynamik och roller på arbetsplatsen. Den heter ”Flodhästen på arbetsplatsen” och är skriven av Tommy Hellsten (terapeut och teolog mm). Jag tänkte inte ge mig på en recension, inte heller ett längre referat. Men jag vill gärna dela med mig av några intryck.

Det är förstås alltid lite kul att till mans fundera över vilken roll (eller flera) man känner igen sig (om alls?). Är du t ex en ”hjälte, räddare, syndabock” eller rentav en ”clown”? Men författaren ger anledning till långt mer intressanta reflektioner än så.

Hellsten utgår ifrån individ, människan, och hur vi redan som barn formas in i vissa roller, beteenden eller ”överlevnadsstrategier”, som vi sedan bär med oss in i vuxen- och yrkesliv och till arbetsplatsen.  Författaren beskriver och analyserar detta konkret, begripligt och tankeväckande. Han ger ökad förståelse för orsaker till konflikter och (därmed) verktyg för lösningar.

Författaren uttrycker tankar kring hur det kanske är ”dags att sluta anpassa människan till arbetslivet för att istället anpassa arbetslivet till människan” och hur detta ”innebär en värdeförändring och en förändring av ledarskapet”. Han pekar på hur en sådan värdeförändring i sin tur hänger ihop med ”att kvinnans ställning i arbetslivet stärks”.

Jag gillar, som ni förstår, det ”humana” anslaget (min tolkning) med tydligt fokus på människan och vikten av samklang mellan individ (via ledarskap) och verksamhet. Genom ett ledarskap baserat på dialog synliggörs vi som individer med våra olika behov och förutsättningar. Ett sådant synsätt ligger på ett mer allmänt plan så väl i linje med, tänker jag, hur vi inom Jusek och Saco-S ständigt söker ett individfokus och arbetar för ett utrymme för individuella lösningar för att stödja en balans mellan arbetsliv och yrkesliv.

Allt detta ställer såklart stora krav på chefer och ledarskap. Hur ser man skillnad på dessa ”hjältar, syndabockar och clowner”? Och hur tar man hand om dessa olikheter? Väl medveten om hur mycket det finns skrivet kring ledarskap etc, vill jag ändå – eller kanske just därför – puffa lite extra för denna ”flodhäst”. Siktar själv på att härnäst ge mig på ”Flodhästen i vardagsrummet” av samma författare…

Och flodhästen då? Jo, den symboliserar när man inte konfronterar ”det smärtsamma” eller konfliktfyllda utan istället anpassar sig till eller undviker att hantera problemet. Och det är sällan en bra strategi…