Politiken måste ta ansvar för integrationen

Josefin Claesson

Gunnar Axén och Mikael Cederbratt, båda (M), skrev härförleden en debattartikel i Kvällsposten där de gav sin syn på hur Sverige ska lyckas med integrationen. Lösningen heter enligt artikelförfattarna skärpta krav på egenförsörjning.

Visst, arbete leder ofta till integration. Men det är desto mer oklart på vad Axén och Cederbratt bygger sitt resonemang när de påstår att skärpta krav på försörjning skapar arbetstillfällen för nyanlända.

Vad som däremot har visats sig fungera är politiska satsningar. Jusek har studerat vilka vägar som är effektiva för att invandrade akademiker ska få fotfäste på arbetsmarknaden och resultaten är tydliga. De som får riktade insatser får också jobb i nivå med den kompetens de har med sig till Sverige. Jusek vill därför se satsningar på:

Individanpassad och intensiv svenskutbildning

Yrkesinriktad svenskundervisning ökar möjligheterna till relevanta jobb. Jusek har därför medverkat till att det i Stockholm finns en intensiv svenskundervisning anpassad speciellt för Juseks medlemsgrupper.  Resultatet visar att över 90 procent får minst Godkänt på kurserna. Inom ett till två år har åtta av tio egen försörjning.

Bättre tillgång till professionella nätverk

Omkring 60 procent av jobben förmedlas via kontakter, enligt Trygghetsrådet. Därför har Jusek startat ett mentorskapsprogram där vi matchar en invandrad samhällsvetare med en kollega som redan är etablerad på den svenska arbetsmarknaden. Hittills har cirka 460 personer deltagit. Alla deltagare har fått ett nytt nätverk och värdefulla referenser. Ett flertal har fått jobb ­eller praktik.

Ett nationellt system för ­validering av akademiska kunskaper

Våra undersökningar visar att personer som fått sina akademiska kunskaper ­formellt testade – till exempel genom arbetsprover eller handledd praktik – har ett bättre utfall på den kvalificerade arbetsmarknaden. Ett nationellt system för validering av akademisk kunskap behövs.

Fler kompletterande utbildningar på högskole­nivå

En person som redan har läst en lång utbildning utomlands ska inte behöva läsa ytterligare flera år på en svensk högskola för att få den anpassad till svenska förhållanden. Det behövs fler ­korta kompletterande högskolekurser för utländska akademiker.

Låt oss hoppas att Gunnar Axén och Mikael Cederbratt istället för att antyda att integrationsproblemen beror på bristande initiativ och arbetsvilja hos de nyanlända, vill vara med och satsa på att tillvarata den stora resurs som nyanlända utgör. En tankegång som de i sådana fall gärna får ta med sig när M utarbetar sin nya integrationspolitik.