800 miljarder skäl att bry sig om offentlig upphandling

Magnus Hedberg

På senare tid har frågan om offentlig upphandling letat sig in på allt fler debattsidor. Med all rätt. Upphandlingen har blivit en både naturlig och växande del av den offentliga vardagen.

Syftet med offentlig upphandling är gott. Det handlar om att politiker och tjänstemän ska använda skattepengarna på bästa möjliga sätt genom att systematiskt konkurrensutsätta inköp av varor och tjänster. Sammantaget är det inga småbelopp vi talar om. Den samlade offentlig upphandlingen i Sverige uppskattas årligen omsätta omkring 800 miljarder kronor.

Att med kritiska ögon granska hur systemet fungerar i praktiken är därför angeläget. Många av de brister som lyfts fram i debatten har gått att nå relativ enighet omkring. Fokus tycks väl ensidigt ligga på lägsta pris i anbuden där frågan om kvalitet ibland får stryka på foten. Upphandlingsfunktionen borde rimligen uppvärderas och ses som strategisk. Det krävs sannolikt också bättre uppföljning.

Men inte sällan förbises själva grundfrågan nämligen insikten att rätt kompetens hos upphandlarna är nyckeln till lyckade upphandlingar. Att arbeta med upphandling är komplext och kräver gedigen kompetens genom hela processen. Utöver juridik behövs kompetens inom strategiskt inköp och verksamhetsstyrning. Lika viktig är den mer abstrakta förståelsen att göra en lyckad affär. Om detta påminner Jusek idag i kommunernas eget branschorgan – Dagens Samhälle.

Här finns inga personalpolitiska genvägar. För att säkerställa de bästa upphandlarna krävs strategiskt arbete med kompetensförsörjning. Karriärvägarna behöver bli fler. Fler chefer i ledningsfunktion och specialister inom upphandling behövs. Lönesättningen måste också ses över. Enbart på så sätt kan vi släppa loss upphandlingens fulla potential och säkerställa såväl kostnadseffektivitet som rättssäkerhet.