Genomför Juseks jobblinje

Magnus Hedberg

Juseks artikel på SvD Brännpunkt i lördags renderade glädjande nog en flod av kommentarer, inte minst i sociala medier. Majoriteten tycks se positivt på försöket att nyansera debatten om jobben. Ett exempel är Aftonbladets ledarsida som idag uppmärksammar och bejakar andemeningen i artikeln. Skribenten menar att Sverige brustit vad gäller att ”skapa arbeten där människors kompetens tas till vara, och betalas”.

Andra försvarar behovet av lågkvalificerade arbetsuppgifter och påpekar att det behövs en rimlig balans mellan olika typer av jobb. Så är det förstås. Som framgår av artikeln kan det finnas ”goda skäl att stimulera enklare jobb inom tjänstesektorn men det räcker inte”. Omkring dessa jobb har dock den offentliga diskussionen centrerats på senare tid. Juseks poäng är att Sverige även behöver fokusera tydligare på forskning, innovation och de insatser som krävs för att fortsatt dra fördel av en välutbildad befolkning. Det behövs, kort sagt, ett nymornat intresse för branscher med hög produktivitetstillväxt och god lönebetalningsförmåga. Arbeten man många gånger kan beteckna som kvalificerade.

I artikeln betonas vikten av en fungerande jobbkedja. Ett begrepp som Jusek även tidigare har använt. Det handlar om en parallell till termen flyttkedja som definieras enligt följande på Wikipedia: ”En flyttkedja uppstår när man bygger nya bostäder och de som flyttar in i denna lämnar en annan bostad efter sig, där någon annan kan flytta in. I genomsnitt sägs en flyttkedja leda till att 2,1 hushåll rör på sig, gör så kallad boendekarriär, men ibland kan flyttkedjan pågå i många fler led.” Just detta resonemang bör med fördel appliceras även på arbetsmarknaden. Var och en ska arbeta med rätt saker enligt sina kvalifikationer. När akademiker får jobb i paritet med sin expertis frigörs övriga arbeten till dem som bättre matchar dessa kravprofiler. En vinna-vinna-situation uppstår.

Ett typexempel på en reform i denna riktning vore införandet av studentmedarbetare på bred front. Många studenter extrajobbar idag med uppgifter som inte är kvalificerade. Skapa istället relevanta studentmedarbetaranställningar enligt framgångsrik dansk modell. Ytterligare inslag i Juseks jobblinje, som skisseras i artikeln, är förbättrad matchning av dem som söker arbete. Alla vet att Arbetsförmedlingen lågprioriterar akademiker. Jusek har tidigare beskrivit hur en större mångfald krävs i stödet till arbetsökande akademiker. Vi behöver, som en tredje åtgärd, frigöra kraften hos invandrade akademiker. Ett nationellt system för validering av akademiska kunskaper är angeläget. Att genomföra Jusekmodellen fullt ut vore rationellt och samhällsekonomiskt lönsamt – som vi nyligen har påmint om. Slutligen behövs konkreta satsningar på kunskap. Kvalitetsbristerna i högskolans grundutbildning drabbar vår långsiktiga konkurrenskraft. Jusek efterfrågar kvalitetssatsningar inom samhällsvetenskapliga utbildningar.

Dessa fyra punkter utgjorde klon i artikeln på SvD Brännpunkt och skulle sammantaget innebära ett steg i rätt riktning för stimulansen av den kvalificerade arbetsmarknaden. Det är hög tid att genomföra Juseks jobblinje.