Har vi ett matchningsproblem på arbetsmarknaden?

Josefin Claesson

Det har i dagarna talats om kompetensbrist och om vi har ett matchningsproblem på arbetsmarknaden eller inte. Två Saco-ekonomer skrev bland annat i måndagens DN att arbetsgivarna blivit fixerade vid tanken på att direkt kunna rekrytera rätt person till ett arbete. Istället, menade artikelförfattarna, är det på jobbet som den rätta kunskapen och erfarenheten skapas.

Frågan om vem som bör ta ansvaret för arbetstagarens eventuella kunskapsluckor gäller inte minst invandrade akademiker, personer som kommer hit med långa utbildningar som inte kostat de svenska skattebetalarna en enda krona. Kunskap som vi i mångt och mycket slösar bort.

Är ekonomen från Iran inte anställningsbar förrän hon fått en kompletterande utbildning på ett svenskt universitet, eller bör arbetsgivaren istället se till att hon på jobbet skaffar sig de rätta kunskaperna?

Ett exempel på det sistnämnda beskrevs i söndagens DN. Det är Swedbank som sedan 2011 arbetar med ett projekt där man rekryterar medvetet från gruppen invandrade akademiker. Modellen de arbetar efter omfattar utbildning och praktik, som syftar till en riktig anställning i banken.

Juseks mentorskapsprogram för invandrade akademiker är ett av våra bidrag till skapandet av en mer rättvis arbetsmarknad. Programmet har pågått sedan 2010 och syftar till att öppna upp professionella nätverk för personer som annars skulle ha mycket svårt att få tillgång till sådana.

Genom aktiv samverkan mellan arbetsmarknadens parter, näringslivet och statsmakterna kan vi skapa karriärmöjligheter på lika villkor. Genom handling kan Sveriges fulla potential tas tillvara.