Så ska vi se till att välfärden inte går i konken

Camilla Björkman

Oj, vilket jätteansvar en kommun har för oss alla invånare. Med en schysst förskola får barnen en bra start. Kommunens ansvar fortsätter sedan med skolan, följt av den första bostaden – som kanske är en hyresrätt som ägs av kommunen. Böckerna under högskolestudierna lånas på biblioteket. När det sedan är dags för större boende blir det kanske till att bygga nytt och ansökan om bygglov går iväg till kommunen. Kanske blir det trassel med ekonomin längs med livets resa och kommunens ekonomiska rådgivning kommer in i bilden. Kanske till och med socialtjänsten. Vid livets slut måste sedan äldreomsorgen fungera. Hur det kan gå annars har många skandaler vittnat om i media den senaste tiden.

Kommunen är som ett gigantigt företag som omsätter många miljarder. Välfärd är affärsidén. Apparaten kräver en massa kompetens. Vårdbiträden, lärare, förskolelärare, socialsekreterare. Alla bidrar de varje dag till att det funkar. Politikerna skapar förutsättningarna. I fullmäktige, styrelse och nämnder fattas viktiga beslut som påverkar vår vardag. I kulisserna finns tjänstemännen. Medarbetarna som räknar, planerar, bereder, styr, upphandlar, utvärderar osv.

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Med ett sviktande skatteunderlag ska allt fler äldre få tillgång till god vård och omsorg. Skolorna ska hålla hög kvalitet och förskolan utvecklas. Ska kommunerna lyckas leverera den välfärd och service som efterfrågas krävs en effektiv användning av våra gemensamma skattemedel. Hur vi ska få ihop ekvationen är frågor som berör oss alla. Läget påverkar inte bara alla medborgare utan också medarbetarna som arbetar i medborgarnas tjänst ute i landets kommuner. De behöver schyssta förutsättningar för att göra ett bra jobb.

Genom en rad förändringar kan kommunernas förutsättningar förbättras. Inga-Britt Ahlenius har i en serie i DN lyft fram några av de områden som kräver förändring. Flera av förslagen har också Jusek framfört. Det handlar bland annat om att kommunerna behöver oberoende revision. Idag är det förtroendevalda revisorer som ansvarar för granskning av sina partivänner. Det håller inte. Ahlenius förslag är istället att utreda möjligheten att inrätta revisionsverk med ansvar för revision av kommunerna inom en region. En annan fråga som hänger ihop med ansvarsfrågan är är ansvarsfördelningen mellan tjänstemän och politiker som måste förtydligas. Politikerna är ansvariga för all verksamhet – i teorin. Kommunallagen borde bättre spegla verkligenheten. Ahlenius menar också att det är dags att prata klarspråk om korruptionen. Korruptionen finns i kommunerna. Det har otaliga skandaler visat. Att korruptionen måste tas på allvar visade senast Brås rapport om Den anmälda korruptionen i Sverige. Lagstiftningen om mutbrott behöver enligt Ahlenius revideras. Muta är ett förtroendebrott. Bedömningen måste gälla lika i kommunal verksamhet och i alla de 2000 kommunala bolag som finns idag.

Ahlenius lyfter upp viktiga områden till debatt. Om vi också ser till att kommunerna blir större kommer kanske inte välfärden behöva gå i konken. Nu får vi hoppas att också politikerna vaknar och vågar agera. Flera utredningar är på gång. Bland annat den om en modern kommunallag för framtiden. Låt oss hoppas att det kommunala självstyret inte får stå i vägen för nödvändiga förändringar.