Äntligen är semestern slut!

Christel Bridal

Så kände jag under de hektiska småbarnsåren med fem söner och en äkta man med eget företag och därmed inte någon riktig semester. Varje semesterdag var ett logistikprojekt på högsta nivå. Inte sällan ville barnen helt olika saker, på helt olika platser och med helt olika utrustning. Tonåringen skulle skjutsas till en kompis och ha med badkläder, fiskespö, simfötter, cyklop och snorkel. Den ene tioåringen skulle spela fotboll med alla tillbehör som det kräver. Den andre tioåringen fick jag försöka slita från TV:n för att få ut i solen samtidigt som treåringen ville till lekparken. Vad ettåringen ville hade ingen tid att bry sig om.

När de fyra dagisstängda veckorna, tillika mina semesterveckor, äntligen var över var det en befrielse att kunna lämna barnen i någon annans vård och få åka till jobbet och vila upp sig. Vilken lyx! Tänk att få sitta ensam på pendeltåget i hela 2 x 20 minuter, prata vuxenprat, få fika och äta lunch med trevliga människor i lugn och ro, känna tillfredsställelse av att utföra meningsfulla arbetsuppgifter och dessutom få betalt! Jag var helt rusig av lycka över att semestern var slut och vardagen äntligen tillbaks.

Hälsoföretaget Previa har gjort en undersökning om trivsel på jobbet som visar att 9 av 10 trivs på sitt jobb. Det beror inte nödvändigtvis på att deras familjesituation ser ut som min tidigare gjorde, men den visar att det är viktigt för trivseln på jobbet att bl.a. ha ett bra samarbete med arbetskamrater och chef, att få bli sedd och bekräftad, att bli uppmärksammad för saker som uträttas, att ha tydliga mål och högt i tak.

Att jag drabbades av lyckoeufori när semestern var slut berodde självklart inte på att min stora, brokiga familj kramat musten ur mig. Jag älskar min familj och trivdes på något märkligt sätt med den stökiga tillvaron. Men jag var lyckligt lottad som hade ett jobb att gå tillbaks till där jag verkligen trivdes. Där fanns en förstående och lyhörd chef och en flexibilitet i arbetstidens förläggning som gjorde det möjligt att ha en komplex familjesituation. Där fanns också stöttande och uppmuntrande arbetskamrater som inte var fördömande om jag ibland kom sent och gick tidigt. Det fanns ett ömsesidigt förtroende för att arbetsuppgifterna blev utförda på ett professionellt sätt, även om arbetstiden inte var reglerad.

Jusek har under cirka två års tid arbetat med att ta fram ett Arbetslivspolitiskt program som slutligen antogs av fullmäktige i maj i år. Vårt Arbetslivspolitiska program tar bl.a. upp vikten av att medarbetarna får kompetensutvecklas för att kunna bidra till verksamhetens resultat och mål, att synliggöra varje medarbetares ansvar, kompetens och personliga egenskaper, att chefs- och ledarroller är tydliga och att chefer ska ha goda förutsättningar att leda och utveckla verksamheten och medarbetarna. Jag hoppas att vårt arbete kommer att leda till att det skapas fler arbetsplatser som medarbetarna längtar tillbaks till efter semestern!

Tags:

Related Posts

Positivt med högre GD-löner
Mer löst tyckande tack!
Juseks vd i SvD