Ge inte ansvaret för studentmedarbetare till högskolan

Anna Rohlin Larsson

Socialdemokraterna vill att fler ska få möjlighet att arbeta som studentmedarbetare. Det är utmärkt. Jusek har länge drivit frågan och välkomnar debatten. Men socialdemokraterna lägger ansvaret att ordna studenternas extraarbeten på högskolorna. Det är feltänkt. De har i dag svårt att ordna praktikplatser. Risken är att det blir än svårare.

Det danska exemplet med studentmedarbetare är något som Sverige bör ta efter. Systemet innebär att studenterna jobbar tio till femton timmar i veckan parallellt med utbildningen. Arbetsuppgifterna ska vara kvalificerade och ge studenten en direkt koppling mellan studierna och hur kunskaperna kan tillämpas. Studentmedarbetarskapet skapar kontaktytor, ger studenterna ovärderlig arbetslivserfarenhet och bryggor in på arbetsmarknaden.

På arbetsmarknaden råder i många fall ett moment 22 – arbetsgivarna vill anställa människor med arbetslivserfarenhet, och nyexaminerade studenter har oftast inte arbetat med något som är relevant för de jobb de söker. Högskoleutbildningar innehåller oftast få praktiska inslag, och att sitta på föreläsningar är väsensskilt från att vara ute i arbetslivet.

Enligt en undersökning från Jusek så efterfrågar många studenter både mer och bättre kontakt med arbetsmarknaden. Så många som nära 30 procent av studenterna känner till och med att de skulle valt en annan utbildning om de fått välja om, bland annat beroende på att de inte ser kopplingen mellan studierna och det framtida arbetet. Att vara osäker på sitt utbildningsval och i värsta fall hoppa av studierna innebär en stor kostnad både för den enskilde och för samhället.

För många samhällsvetare, systemvetare, jurister, personalvetare och ekonomer, saknas relevanta praktiska inslag i utbildningen. Bara 6 av 10 har praktik som en del av utbildningen. Risken med socialdemokraternas förslag är att studenterna får det än svårare att få praktik. Studentmedarbetaranställningar är inte en del av utbildningen. Därför är det orimligt att högskolorna ska lägga resurser på det. Att skaffa ett extraarbete är studentens ansvar. Högskolorna ska göra det de är bäst på, utbilda studenter. Att förmedla extrajobb hör inte dit. Lägg istället resurserna på bättre förmedling av praktik. Och låt arbetsmarknadens parter sköta studentmedarbetarskapet.

Det finns dock några områden som är avgörande för att systemet med studentmedarbetare ska få genomslag:

• Det krävs att arbetsuppgifterna är kvalificerade och har koppling till pågående studier.

• Arbetstiden måste vara flexibel så att jobbet inte riskerar att inkräkta på studierna.

• Lönen ska vara individuell, differentierad samt sättas i proportion till arbetsuppgifterna och lönestrukturen på arbetsplatsen. Studentmedarbetaranställning bör regleras i kollektivavtal.

Erfarenheterna i Danmark talar sitt tydliga språk – systemet fungerar och är gynnsamt för alla parter. Därför vore det oansvarigt gentemot svenska studenter att inte på allvar se över möjligheterna till ett brett införande. Men låt arbetsmarknaden ansvara för detta.