Professionalisera den kommunala revisionen

Camilla Björkman

Medborgarna ska ha höga förväntningar på offentlig sektor och den service som levereras. Ett lågt förtroende för den offentliga sektorn är ett hot mot välfärdssamhället. När mutor eller andra skandaler uppdagas sjunker förväntningarna och fler vänder samhället ryggen. Därför behövs granskning och kontroll. Det är hög tid att den kommunala revisionen professionaliseras. Det medför att möjligheten att utkräva ansvar säkras. Det är därför mycket glädjande att regeringen nu ger utredningen om en kommunallag för framtiden i uppdrag att se över den kommunala revisionen.

Sverige räknas som ett av de minst korrumperade länderna i världen. När internationella organisationer som Transparency International rankar förekomsten av korruption så hamnar Sverige regelmässigt bland de bästa länderna. Men det finns även oroväckande studier. ESO-rapporten ”Allmän nytta eller egen vinning”, visar att många tror att deras politiker och tjänstemän är inblandade i korruption. Rapporten visar också att nästan 9 av 10 svenskar tror att offentliga tjänstemäns bemötande beror på personliga kontakter. I Danmark är siffran 4 av 10. Samtidigt visar rapporten att svenskarnas egna erfarenheter av korruption inte är större i Sverige än i våra nordiska grannländer.

En hörnsten i den svenska välfärdsmodellen är att det finns ett förtroende mellan medborgare, tjänstemän och politiker. Det kräver i sin tur att medborgarna kan få reda på vad som beslutas, vad resultaten av dessa beslut blir och vem eller vilka som är ansvariga. För att kunna pröva ansvarsfrågor i praktiken behövs tillgång till saklig och oberoende information.

Att den kommunala revisionen måste fungera pekar bland annat den granskningskommission som tillsattes efter mutskandalerna i Göteborg. Syftet med revisionen är att årligen granska kommunens verksamhet.  I fullmäktige prövas sedan ansvaret för styrelse, nämnder och andra organ som fått sina uppdrag av fullmäktige. Granskningen sker av partipolitiskt valda revisorer. Revisorerna utses av fullmäktige och är fullmäktiges instrument för den demokratiska kontrollen.

Konstruktionen skapar problem med ansvarsutkrävande i kommunal sektor. I praktiken innebär det att politiker granska sig själv. Det skapar problem vid utkrävande av ansvar och försvårar granskningen av nämndernas arbete.

Även om förekomsten av mutor och andra oegentligheter sannolikt är begränsad i Sverige så behöver regering och riksdag jobba konsekvent för att motverka alla sådana tendenser. Jusek menar därför att riksdagen bör lagstifta om en oberoende professionell revision för den kommunala sektorn. Genom en fungerande revision kan de interna kontrollsystemen följas upp och ett förebyggande arbete ske genom löpande dialog med förvaltning och bolag. Så kan medborgarna få insyn och kontroll över hur skattepengarna används och ansvar utkrävas. Nu får vi hoppas att utredningen vågar ta ett ordentligt grepp kring den kommunala revisionen så de bästa förutsättningar för en fungerande förvaltning kan skapas.