Sifferlösa avtal utvecklar verksamheterna

Lena Emanuelsson

Den 12 februari presenterade Medlingsinstitutet sin årsrapport. Som vanligt är rapporten tung som en tegelsten och den innehåller massor av fakta om årets avtalsförhandlingar, lönestatistik och mycket annat. I år innehåller rapporten en hel del synpunkter på det man kallar sifferlösa avtal, d.v.s. avtal som inte innehåller någon centralt bestämd löneökningsnivå.

Som många säkert har sett har det utbrutit en diskussion om huruvida de sifferlösa avtalen är en risk för den samhällsekonomiska utvecklingen. Det finns en oro för att sådana avtal ställer till problem för de branscher och organisationer som har ansvar för att bestämma det s k ”märket”, den löneökningsnivå som gäller för den internationellt konkurrensutsatta industrin. ”Märket” är den norm som andra branscher och sektorer inte får överskrida.

Frågan är uppenbarligen laddad. Det finns organisationer som säger öppet att man har valt avtal utan siffra för att kunna få högre löneökningar än andra.  Det skapar förstås reaktioner både från arbetsgivarhåll och från andra fackliga organisationer som anser att ”märket” ska respekteras. Det finns starka krafter just nu som argumenterar hårt för ”märket” på ett sådant sätt att hela idén bakom den lokala lönebildningen kommer bort.

Vi från Saco menar att lönen ska hanteras på lokal nivå och löneökningar ska utges utifrån medarbetarens bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse. Lönen ska ju vara ett styrmedel som bidrar till kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling. Det är en utmaning att få lönemodellen att fungera riktigt bra lokalt, i varje myndighet, varje kommun, varje landsting och företag. Det krävs stora insatser från arbetsgivaren att verkligen ta tillvara avtalets möjligheter att arbeta långsiktigt med lönebildningsfrågorna och utbilda chefer i att genomföra bra lönesamtal med medarbetarna.

Vi har ett ansvar inom offentlig sektor att inte störa den konkurrensut-satta sektorns löneledande roll, men vårt avtal förutsätter samtidigt att den lokala verksamhetsanpassade lönebildningen verkligen fungerar. Lokal lönebildning innebär att det ska kunna bli olika löneutfall för olika verksamheter beroende på de lokala förutsättningarna, det ska också kunna bli olika utfall för olika grupper och olika individer.

Vi har på det hela taget en väl fungerande lönebildning i Sverige, låt oss utveckla den vidare så att den stödjer verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning istället för att fastna i detaljkontroll. Den ekonomiska verkligheten kommer alltid att finnas där som en realitet för parter att förhålla sig till, det gäller både på central och på lokal nivå.