Att bo i ett badkar

Maria Skalin

Jag hörde en gång en historia om en kille som bodde i ett badkar. Killen i fråga var nybliven student vid ett av våra större universitet, ni vet i en av de där studentstäderna där bostadsbristen blivit något av ett signum för orten. När terminsstarten närmade sig hade han ännu inte hittat någon form av bostad, trots idogt sökande och många långa trevliga mail som svar på otaliga annonser på Blocket och liknande annonssidor. Tillslut hamnade han i badrummet i en kompis lägenhet. Med lite kuddar fungerade badkaret i alla fall hjälpligt som säng, alternativet var ju att avbryta studierna och flytta hem igen. Inte för att det var något fel på utbildningen, det fanns helt enkelt ingenstans att bo.

På eftermiddagen idag den 11 juli kommer tusentals blivande studenter motta ett besked som för många innebär en genomgripande förändring av deras livssituation, ofta bland annat i form av flytt till en ny bostadsort.

För många av de personer som mottagit ett för dem positivt besked denna eftermiddag kommer lyckan snart att bytas ut mot en alltmer stigande oro inför den kommande terminsstarten. Kampen om att få bli en av de lyckliga få som har det ordnat med en permanent studentbostad innan terminsstarten, har börjat.

Sveriges förenande studentkårer, SFS, granskar varje år bostadssituationen på alla de större studieorterna inför den kommande höstterminsstarten. Inför föregående års terminsstart konstaterades att nio av 32 granskade studieorter troligen inte kunde erbjuda boende under den kommande terminen. Bland de orter som var värst kunde noteras Göteborg där det beräknades att 60 000 nyantagna studenter skulle få samsas om 9 500 studentbostäder, Uppsala där tidigare undersökningar visat att 30 procent av alla nyantagna studenter efter slutfört termin fortfarande bodde i någon form av provisoriskt korttidsboende samt Lund där minst 12 månaders kötid krävdes för ett korridorsrum.

Allt för många nyantagna studenter tillbringar sina första månader på den nya utbildningen med att hoppa runt mellan olika kortsiktiga boenden i form av sovsalsnätter på vandrarhem, soffor och madrasser hos mer eller mindre bekanta, svindyra andra- tredje och fjärdehandskontrakt för någon månad eller två och så vidare.  Ständigt med en oro över den upplevda livssituationen och ständigt på jakt efter en mer permanent lösning på bostadsfrågan.

Att kunna prestera en fullgod studieinsats samtidigt som man under lång tid lever sitt liv i två resväskor blir för många en ohållbar situation där studierna dessvärre i många fall är det som blir lidande.

Lösningen för en del studenter blir ett köp av en bostad i någon form. Ett köp som oftast finansieras med stöd av föräldrar eller andra anhöriga som har möjlighet rent ekonomiskt att bidra. I de fall den berörda studenten inte har någon dylik ekonomisk uppbackning i ryggen blir detta således ingen reell lösning och alternativet blir dessvärre ibland att avbryta studierna eftersom ingen bostad kan hittas. Rätten till högre studier förbehålls genom detta på sätt och vis till studenter som har en stabil ekonomisk grund att stå på.

Jusek har genom sina studielivspolitiska ställningstaganden som mål att verka för byggandet av fler prisvärda studentbostäder på de större studieorterna. Beslut måste tas i rätt riktning på både kommunal, regional och statlig nivå för att främja ett ökat byggande av studentbostäder, eller på något annat lösa den akuta bostadsbristen som råder på flera av de större studieorterna.

Låt inte det bli en klassfråga huruvida en person kan få ta del av en högskole- eller universitetsutbildning eller inte!

Och killen i badkaret då? Ja såvitt jag vet bor han kvar där, än idag.