Grattis på världsarbetsmiljödagen!

Martin Edrenius

Idag – 28 april – är det världsarbetsmiljödagen. Denna årligt återkommande dag är för att understryka vikten av ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Sedan många år tillbaka ägnar fackliga organisationer runt om i världen denna dag åt att hedra och minnas dem som dött i arbetet. Dessutom är dagen en del av FN-organet ILO:s arbete för en global arbetssäkerhetskultur, som involverar såväl myndigheter, fackförbund som arbetsgivarorganisationer.

Jusek vill i år uppmärksamma denna dag lite extra genom att för första gången anordna arbetsmiljökursen ”Akademikers arbetsliv och arbetsmiljö” med fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet kopplat till de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. I första hand riktar sig kursen till skyddsombud och chefer. Syftet är att ge kunskaper och inspiration hur skyddsombud och chefer kan arbeta med akademikers arbetsmiljö utifrån ett Jusek-perspektiv oavsett sektor på arbetsmarknaden.

Min erfarenhet är att vi tyvärr ser en ökning bland våra medlemmar som blir sjuka på grund ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på sina arbetsplatser. Det är en trend som måste stoppas. Hur kan vi komma tillrätta med ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling på en arbetsmarknad och i ett arbetsliv som är under ständig förändring?
Det handlar om kunskaper – utifrån de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö – att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling utifrån hur det ser ut på den egna arbetsplatsen. Min uppfattning är att arbetsgivaren måste se till att chefer och arbetsledning har kunskaper att förebygga och hantera arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. Likväl ska det finnas tydliga och kända rutiner, när det händer.

En central faktor i sammanhanget är arbetstid. Med moderna tekniska lösningar har förutsättningarna till ett mer flexibelt arbetsliv ökat. Det skapar såväl möjligheter som utmaningar – där den enskilda medarbetaren får större makt över sin arbetstid och därmed även sin arbetssituation.

Att arbeta mycket och att arbeta på distans är vardag för många av våra medlemmar. Att vara ständigt nåbar kan påverka hälsan negativt. Det är särskilt viktigt att ta hänsyn till arbetstidens förläggning – exempelvis att planera in tid för återhämtning. Arbetsgivaren bör även ta hänsyn till att arbetstidens förläggning påverkar risken för olyckor. Förskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö tydliggör att arbetets planering och tidsläggning ska undersökas och riskbedömas. Att hänsyn ska tas till de hälsorisker som kan hänga ihop med hur arbetstiden förläggs.

Fokus för arbetsmiljöreglerna är alltid att förebygga ohälsa. De nya föreskrifterna och vägledningen gör det tydligare hur man ska arbeta förebyggande mot ohälsosam arbetsbelastning och kränkningar i arbetslivet. Det handlar om att utifrån det systematiska arbetsmiljöarbetet undersöka, riskbedöma, åtgärda och inte minst följa upp åtgärderna. Säkerligen kan det inledningsvis medföra ökade insatser och ökat fokus på arbetsmiljöarbetet, men på sikt blir det en naturlig del av arbetsmiljöarbetet. En frisk arbetsplats är en lönsam arbetsplats. För förhoppningen är att föreskrifterna ska resultera i att minska risken för att bli sjuk på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på arbetsplatsen. De handlar också om att de nya föreskrifterna ska ge våra medlemmar – oavsett befattning – stöd i att ta upp organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket kan ställa krav på arbetsgivaren och utfärda vitesföreläggande, om reglerna inte följs.

Slutligen vill jag poängtera att det är viktigt att alla är involverade i arbetsmiljöarbetet. I den sociala arbetsmiljön är delaktighet en mycket viktig aspekt liksom kommunikation, när det handlar om den organisatoriska arbetsmiljön.

Läs gärna också Juseks lyckometer – en rapport om vad som skapar välbefinnande på jobbet