Kvinnor undviker deltidsfällan genom flexibelt arbetsliv

Magnus Hedberg

7 oktober är världens dag för hållbart arbete och runtom i världen manifesteras behovet av att förbättra villkoren på arbetsmarknaden. På svensk arbetsmarknad är jämställdheten en ödesfråga. Därför kommer Jusek i den kommande avtalsrörelsen att driva frågor som stärker kvinnors karriärmöjligheter och ekonomiska egenmakt.

Sverige är långt ifrån jämställt. Trots stora framsteg tjänar kvinnor fortfarande mindre än män och tar större ansvar för hem och familj. Enligt Juseks lönestatistik tjänar manliga jurister och samhällsvetare drygt fem procent mer än kvinnor med motsvarande utbildning, bransch och position.
Knappt varannan mamma med två barn arbetar deltid, medan var tionde pappa gör det. Enligt beräkningar från Alecta kan en person som jobbat deltid i privat sektor i tio år få hela 7 500 kr/mån i lägre pension jämfört med om hen jobbat heltid under hela arbetslivet.

Tack vara den snabba tekniska förändringen under de senaste tio åren har fler fått möjlighet att välja var och när man arbetar. Med smartphonen i fickan och en bärbar dator i väskan kan småbarnsföräldrar gå tidigare på dagen för att sedan jobba vidare vid datorn när barnen har somnat.

En ny Jusekundersökning, genomförd av TNS-Sifo, visar att många av våra medlemmar uppskattar möjligheten att kunna arbeta flexibelt, det vill säga på platser och tider de själva kan styra över. Det är särskilt viktigt för kvinnor med barn under 15 år. Hela sex av tio kvinnor med barn säger att de skulle behöva gå ner i arbetstid om de inte hade möjlighet att arbeta flexibelt. För män med barn under 15 år säger fyra av tio att de skulle behöva jobba deltid. Det flexibla arbetslivet möjliggör för många att jobba heltid, vilket ökar individers ekonomiska egenmakt. Det är också en samhällsekonomisk vinst med fler arbetande timmar. De behövs för att finansiera framtidens välfärd med en åldrande befolkning.

Vår undersökning visar dock att av de som jobbar flexibelt uppger hela 32 procent att de har en för hög arbetsbelastning, jämfört med 25 procent av dem som inte jobbar flexibelt. Därför kommer Jusek i den annalkande avtalsrörelsen i privat sektor att driva frågor om hur det flexibla arbetslivet kan blir en vinst för både individen och arbetsgivaren. Det gör vi genom att poängtera värdet av vägledning, formaliserade rutiner och policys för hur man på arbetsplatsen kan etablera fungerande arbetssätt. Jusek kommer också driva att det flexibla arbetslivet ställer nya krav på chefernas ledarskap. Cheferna måste ta en mer aktiv roll i att definiera mål, stämma av arbetsbelastning och sätta gränser tillsammans med sina medarbetare. Chefer måste vilja och ha tid att vara coachande chefer.

Att arbeta flexibelt är självklart inte hela lösningen på ojämställdheten mellan män och kvinnor. Det finns andra normer och strukturer som gör att det oftast är kvinnorna som tar störst ansvar för hem och familj. Men i en familj där båda föräldrarna har möjlighet att arbeta flexibelt finns bättre förutsättningar att dela på ansvaret för hem och familj. Det flexibla arbetet är därför en viktig pusselbit för att stärka kvinnors karriärmöjligheter, minska stressen i arbetslivet och ge kvinnor mer ekonomisk egenmakt. Arbetsgivare som erbjuder sina medarbetare ett flexibelt arbetsliv har allt att vinna. En minskad stress i arbetslivet är dessutom en avgörande pusselbit för att vända trenden sedan 1970-talet mot ett allt lägre välbefinnande i arbetet på svensk arbetsmarknad.

Magnus Hedberg
Vd, Jusek