Trygghet högt på listan inför valet

Magnus Hedberg

Flera undersökningar visar att vardagstrygghet lär stå högt i kurs för den som våndas i valbåset 9 september. Att känna sig säker i det egna bostadsområdet, i trängseln på torget eller i kön till nattbussen är en grundbult i varje civiliserat samhälle. Som yttersta garant för denna trygghet står medarbetarna på myndigheterna inom rättsväsendet.

Det senaste året har partierna tävlat i välvilja och generositet gentemot Polismyndigheten. Det är bra. Satsningar på polisen är viktiga och nödvändiga. Polisanställda ska förebygga brott och övervaka allmän ordning och säkerhet. Dessutom bedriver man spaning och genomför brottsutredningar. Tillräckliga resurser krävs för att lyckas med uppgifterna. Men polisen är bara en av flera delar i ett fungerande rättsväsende. För att uthålligt öka människors trygghet krävs mer än fler polisanställda.
Åklagarna fullföljer polisens arbete. Det sker genom att leda förundersökning av brott, besluta om åtal och föra talan i domstol. Domstolarna – oberoende och självständiga i förhållande till statsmakterna – är en lika central del av rättsväsendet genom att rättssäkert och effektivt handlägga sina mål. Med fler polisanställda följer behov av fler åklagare och domare. Och då har påverkan på övriga myndigheter inom rättsväsendet som exempelvis Kriminalvården, Brottsoffermyndigheten eller Rättsmedicinalverket inte ens avhandlats.

Trots att allt hänger ihop hyser riksdag och regering förkärlek för ensidiga satsningar på Polismyndigheten. I vårändringsbudgeten avsätts 200 miljoner för att stärka polisverksamheten utan motsvarande satsning på åklagare eller domare. Det är milt sagt oklokt när Åklagarmyndigheten varnar att var tionde åklagare kan försvinna och när Sveriges Domstolar beräknar att antalet mål, och därmed belastningen, fortsätter öka. Även åklagare och domare måste ges verktygen att värna medborgarnas rättstrygghet.

Magnus Hedberg
vd Jusek