Spännande möte om utbildningskvalitet

Camilla Björkman

För några dagar sedan var jag och några kollegor utbildningsdepartementet för ett möte med högskole- och forskningsminister Tobias Krantz. Det kändes som en viktig dag. Om man arbetar för att påverka i frågor som rör utbildningområdet har man ju kommit till rätt möte!  

Vi hade en halvtimme på oss att lyfta de områden vi tycker är viktiga just nu. Här gällde det att prata fort. Vi tog bland annat upp problemet med att studenterna som pluggar på samhällsvetenskapliga utbildningar får för lite tid med sina lärare. Det har vi konstaterat genom en undersökning som vi hade med oss. Det satsas idag mindre än hälften så mycket på utbildningar inom samhällsvetenskap och humaniora som på till exempel naturvetenskap och teknik. Ingen hänsyn tas till formerna för undervisningen och hur mycket resurser det faktiskt krävs. Vad som avgör är vilket utbildningsområde ämnet tillhör.  Det behövs alltså mer pengar till de som får minst.

Tobias nickade och det kändes som vi var eniga – så lite undervisning kan det ju inte få vara! Jag frågade om det kommer några rejäla satsningar på de utbildningar som får minst resurser. Oppositionen vill ju lägga 400 miljoner. Svaret från Tobias var nej. Eller, jag menar på riktigt politikermanér så han pratade om kvalitetspropositionen och andra viktiga satsningar men svaret var ändå nej. Viljan finns men inte pengarna. Arbetet fortsätter. Om några veckor håller Jusek seminarium Om   ”Vad är poängen med högskolepoängen?” Tobias deltar och vi fortsätter trycka på.

Vi diskuterade också lärosätenas ansvar för att hjälpa studenterna i steget mellan studier och arbete och förbereda studenterna för arbetsmarknaden. Kontakter är den vanligaste vägen till det första jobbet.  Juseks arbetsmarknadsundersökning som vi gjort bland nyexaminerade visar att det blir vanligare att kontakter via högskola och universitet leder till det första jobbet. De som fick sitt nuvarande jobb via högskola eller universitet till exempel genom praktik, arbetsmarknadsdagar eller uppsatsskrivande med en arbetsgivare har mer kvalificerade arbetsuppgifter och också i genomsnitt högre lön än de som fick information om jobbet på annat sätt. De får också jobb snabbare. Vi framförde att det var viktigt att lärosätena får morötter för att arbeta med detta och hänvisade bland annat till Riksrevisionens rapport om  studenternas anställningsbarhet som, liksom Juseks arbetsmarkandsundersökning  visar att det finns stora variationer i hur lärosätena arbetar med steget mellan studier och arbete. Vi hoppas på att utbildningens samverkan med arbetsmarknaden kommer få stort utrymme i den kvalitetsproposition som väntas komma i mars så utbildningarna får en morot för att skapa arbetslivsanknytning under studietiden. Intressant svarade Tobias.

2 Comments. Leave new

Johan Ernestam
27 januari, 2010 18:29

Kul att se att det har blivit av något av tanken. Se bara till att göra den till en levande del av bloggsfären (genom att kommentera artiklar och andra bloggar i hög utsträckning) så blir det riktigt läsvärt.

Ulrika Husmark
20 januari, 2010 21:06

Bra jobbat! Så kul med blogg, känns verkligen mer spontant än Juseks vanliga informationskällor.