Irrationellt att rationalisera bort Krantz – en högskola utan minister

Robin Moberg

Sverige har 300.000 studenter och står för en avsevärd del av världens forskning. Trots det väljer regeringen att göra sig av med högskole- och forskningsminister Tobias Krantz. Det räcker inte med att Krantz försvinner ur regeringen, han väljer dessutom att lämna riksdagen, men mest förvånande är att hans gamla ministerroll försvinner helt och hållet.

Samtidigt blir det viktigare och viktigare att konkurrera med kunskap, något som Krantz upprepade otaliga gånger under föregående mandatperiod. Mig veterligen har inte regeringen ändrat sin inställning till kunskap som en viktig konkurrensfaktor?

Jag är inte den enda som är både bekymrad och förvånad. På DN´s ledarsida förutspås att Krantz kommer att saknas och representanter för oppositionen menar att i och med avskaffande av ministerposten struntar regeringen i högskolan.

Oavsett vad andra tycker är jag kritisk till att regeringen inte har en högskole- och forskningsminister. Utbildning och forskning är centralt för tillväxt och en framtida välfärd, det bör med andra ord prioriteras. En prioritering görs inte uteslutande genom ren finansiell investering utan genom att sända rätt signaler, det gör inte regering genom att rationalisera bort högskole- och forskningsministern. 

Dessutom är det högskolesektorn ett statligt utgiftsområde som omsätter en hel del pengar och det ligger i allmänhetens intresse att med tydlighet veta vem som är ytterst ansvarig för en av landets viktigaste sektorer.